Cinque Terre - Vernazza

Då har turen kommit till den sista av Conue Terres byar. Och vet ni vad? Jag har sparat den finaste byn till sist! Spana in bilderna, njut och boka nästa års sommarresa.

Vernazza är närmaste grannby till Monterosso, som var den byn där Viveca och jag bodde under Cinque Terre-vistelsen, och den första vi åkte på utflykt till samt den vi besökte flest gånger. Som flertalet av de andra byarna så har också Vernazza en huvudgata, Via Roma, och gränder som går ut från denna. Via Roma går mellan tågstationen och hamnen, och vid hamnen ligger idylliska Piazza Marconi, kantad av restauranger med färgglada parasoll. Nedanför piazzan ligger en liten sandstrand och utanför sandstranden sticker piren ut. Dagtid används piren att sola och kvällstid är piren perfekt för att avnjuta en glass eller en pizza på.

 Piazza Marconi

Piazza Marconi och stranden

Till höger om piren ligger en brant klippa med en borganläggning. I de nedre delarna av borgen ligger den mysiga restaurangen Belforte med oslagbart läge och fantastisk utsikt. Bokning är ett måste.

Restaurang Belforte till höger

Fisk- och skaldjuratallrik på Belforte

Bakvägen ner från Belforte

Längst upp på klippan ligger borgens utsiktstorn Castello Doria från cirka år 1000. Absolut värt att klättra upp och betala de €2 det kostar att gå in. Utsikten både över havet, hamnen och Piazza Marconi är oslagbar.

Castello Dorio

Piazza Marconi från Castello Doria

Läs mer om de övriga byarna Manorola och Riamaggiore, Corniglia samt Monterosso.

The town of Vernazza was our absolut favourite Cinque Terre village. Narrow streets and lanes with colourful houses, and a small beach and a pier from where you can sunbathe and swim. Vernazza also have an old fortress on a cliff housing a lovely restaurant in the lower part of the fortress and a tower with magnificent view on top of the cliff.

Den befäste kyrkan i Viscri, Transsylvanien

I Transsylvanien ligger ett stort antal befäste kyrkor uppförda under medeltiden, varav sju stycken har passerat nålsögat och blivit del av UNESCO:s världsarvslista. Byarna i Transsylvanien, där majoriteten av invånarna var ditflyttade tyskar, plundrades ofta av ottomaner under medeltiden och det blev vanligt att befästa byns mest värdefulla byggnad kyrkan.

Viscri ligger cirka åtta mil norr om Brasov och fyra mil söder om Sighisoara. Från huvudvägen till Viscri by är det bara tre-fyra kilometer men landskapet är så vackert att vi stannar vid ett flertal tillfällen bara för att njuta och fota och plötsligt har det gått 30 minuter. Ena sekunden ser vi får som vallas med hjälp av hundar, runt nästa kurva en gigantisk äng med döda solrosor och vidare över krönet dyker berg upp så vackra att vi tappar andan. Att GPS:en ilsket blinkar och varnar för unpaved road är inget som oroar oss.

When leaving the main road between Brasov and Sighisoara heading for Viscri the scenery is so beautiful that Maxime and I have to stop several times, and the short distance takes about four times the time it should have taken driving normally.

När vi kommer fram till Viscri by så är det som att ha förflyttat oss 100 år bakåt i tiden. Hästkärrorna passerar var och varannan minut och även om vi redan kör sakta eftersom jag bokstavligen hänger ut ur fönstren med kameran men så får vi plötsligen tvärnita för ett gäng gäss är på väg att korsa gatan framför oss. Vi svänger höger och påbörjar backen upp till kyrkan men får igen stanna för att någon vill korsa gatan; denna gång några kalkon-kompisar som springer snabbt över gatan. Kanske kloka av skada efter någon tidigare incident...

When arriving in Viscri village it feels like being 100 years back in time. The horse carriages are everywhere and in the street goose and turkeys wander around.

Framme vid kyrkan så parkerar vi vid den yttre muren, härifrån är det några minuter att gå upp till kyrkan. Kyrkobyggnaden är del av den inre muren och ingången är en trappa upp mellan två torn. Mitt i trappan sitter en kvinna och stickar och när hon rusar upp och ställer sig i biljett luckan när vi börjar ta oss upp för trappan så fattar vi att hon är den som också ska släppa in oss i kyrkan. Vi betalar gladeligen fem lei per person, cirka tio svenska kronor och går in.

To reach the church we enter through an opening in the inner fortified wall and pay the old knitting woman five lei per person, a little bit more than one dollar.

Inne i det allra heligaste möter en vacker vit kyrka i gotisk stil oss. Överallt finns rosor och andra färgglada blommor, allt är mycket välhållet och det är också ett gäng men på byggställningar som jobbar. Jag gissar att det inte är kyrkans mycket modesta inträde som finansierar renoveringen…. Den inre befästa muren har ett flertal torn och bastioner och det finns också ett museum. Det mest intressante med den inre muren är dock att det i museets översta våning är möjligt att ta sig upp i ett av tornen. Åt ena hållet möts man av utsikt över Viscri by och landskapet utanför och åt andra hållet ser man kyrkan.

Inside the wall we find a beautiful Gothic church build in the 12^th century. During the Middle Ages most people living in Transylvania were German craftsmen and farmers, and to protect the village´s most valuable asset from being robbed by the Ottomans the church was often fortified.

The inner wall contains two towers and two bastions and in one of the tower there is a museum with a viewing platform. 

Utsikten från tornet

Bikupor på utsiktsplattformen i tornet

Museet

På väg ut från kyrkan känner vi båda att naturbehoven gör sig påminda och Maxime minns att hon såg en WC-skylt på väg upp backen från byn. Mycket riktigt hittar vi skylten med en pil och när vi öppnar dörren i planket fattar vi genast att vi är i någons trädgård! Dock ser vi ett litet hus med en dör med en man på och en kvinna med en kvinna. När vi kommer närmre ser vi en lapp om att det kostar en lei per person och en liten mässingskål att lägga pengarna i.

On our way down from the church we were heading for the restroom and are getting very surprised when we follow the sign and suddenly are in someone´s garden. But there is a small house with two doors with toilet signs and a small bowl to leave money. Now we are fit for driving to next stop Sighisoara!

Nu är vi redo att fortsätta mot Sighisoara men först köper vi ett kexpaket och en flaska vatten av kvinnan som utanför sitt hus mitt i backen som också säljer hemmatillverkade kläder och skor.

Tallinn - En hanseatisk stad med tindrar och torn

Tallinn är verkligen min absoluta favorit bland de baltiska städerna! En medeltida stadsmur med försvarstorn, ett antal vackra kyrkor tillhörande olika trosriktningar, vindlande gator och färgglada hus. Kort sagt; några dagar i Tallinn gör mig alltid glad.

Tallinn grundades under 1200-talet av köpmän från Visby som bosatta sig i Tallinn, dock hamnade staden under dansk kontroll efter att kung Valdemar II besegrade esterna år 1219. Kung Valdemar lät uppföra en borg med ringmur, och det är delar av den ringmuren som fortfarande finns kvar. Namnet Tallinn kommer från en sammanslagning orden av taani och linn, vilket betyder danske borgen.

Valdemar II förlorade ganska fort staden och efter olika härskare kom Tallinn att hamna under Tyskland åren 1346 till 1561 och stadens namn ändrades till Reval. Reval utvecklades till en viktig hanseatisk knutpunkt för handeln mellan Europa och Ryssland och staden växte sig större. Tyska köpmän och hantverkare dominerade under denna period staden och tyska var också det lokala språket. 1561 hamnade Reval under den svenska flaggan och så förblev så till 1721 då svenskarna förlorade Estland till ryssarna. 1918 blev Estland en fri republik och återtog namnet Tallinn, men ockuperades av Sovjetunionen 1940. I 1991, när Sovjetunionen föll, blev Estland igen eget land.

Tallinn grew from the castle the Danish king Valdemar II built after having defeated the Estonians 1219, and the name Tallinn comes from taani och linn, meaning Danish caste. Tallinn was an important hanseatic town under the Middle Ages, controlling the European trade with Russia. From 1346 till 1561 the city was run by the Germans and the name was changed to Reval, and from 1561 till 1721 the city was part of Sweden. During 1918 Estonia was pronounced a free republic and the name was changed back to Tallinn, but was occupied by the Soviet Union from 1940 till 1991, from when it again become a free country.

Rådhuset

Interiör på Rådhusapoteket, Reeapteek, som har legat på samma ställe sen 1422

Den rysk-ortodoxa kyrkan i Toompea

Rådhustorget

Läns en av murarna från Viru-porten sälja alla tänkbara sorters estiskt handverk

Den gamla sovjetiska blomstermarknaden precis utanför Viru-porten

Utsikt från Toompea

Långa gatan ner från Toompea till nedre delen av Tallinn

Marsipantillverkning har sen den hanseatiska tiden varit ett av de hantverk som utövades i Tallinn

Tallinn består av övre och nedre stadsdel. I den nedre delen ligger rådhuset och ett flertal kyrkor och denna delen beboddes under hansatiden av köpmän och hantverkare. Den övre delen kallas Domberget, Toompea på estiska, efter domkyrkan som ligger där uppe och i denna delen bodde adelsmännen. Eftersom adelsmännen var i mindretal men ändå var de som hade makten i staden så var förhållandet ganska infekterat mellan övre och nedre delen av staden. Adelsmännen byggde en port för att kvällstid hålla de supande och störande hantverkarna borta från den övre delen av staden och hantverkarna och köpmännen svarade med att låsa porten så att adelsmännen inte kom ner från den övre delen av staden.

I Toompea finns det flera utsiktspunkter över den nedre delen av staden och utsikten medeltida försvarstorn och alla kyrkor är storslagen. Till Tallinn är det bara en timme med flyg från Stockholm och det går flyg både från Arlanda och Bromma. Från Tallinns flygplats till citykärnan är det under tio minuter med taxi.

Tallinn has an upper part and a lower part of the city. The upper part has an amazing view over the city, and this was where the noble men lived during the hanseatic time. In the lower part the town hall is located on the main square, and here the merchants and craftsmen lived.

Viru-porten

Detalj från Rådhusapoteket

Den rysk-ortodoxa kyrkan by night

Utsikt från Toompea

Estiskt hantverk

Som sagt i ingressen så är Tallinn en stor favorit hos oss och detta är faktiskt mitt femte besök i staden. Tydligen tröttnar jag aldrig... Här går det att läsa mitt tidigare inlägg från staden och här går det att läsa Maximes inlägg från vår gemensamma resa.