Ben Thanh Market i Saigon

Den stora marknaden Ben Thanh i Saigon i Vietnam ligger i ett av Saigons livligaste områden och mest händelserika områden. Ben Thanh är ett av de viktigaste landmärken i Saigon och besöks dagligen av ett stort antal båda vietnameser och turister.

Ben Trahn är en riktigt stor marknad som erbjuder allt både en turist och en vietnames kan behöva men den roligaste delen är utan tvivel den där det säljs mat. Där finns matstånden rygg mot rygg och det svåra är att välja vad man önskar äta just då. Utbudet varierar mellan de olika stånden men vad som är gemensamt för samtliga är att det är peka och chansa som gäller. Ingen pratar engelska och får att få en kycklingrätt (jag äter inte rött kött) så fick jag stå och vifta med armarna och efterapa en fågel!

Ben Tranh uppstod under tidigt 1800-tal när lokala handlare slog sig ner i området och började sälja sina varor. Efter att flera tidigare byggnader förstördes så uppfördes den nuvarande byggnaden 1912.

Som vanligt på asiatiska marknader så är stämningen hektisk och det finns mycket att fästa ögonen på. Och att fota, självklart! Och den som vill hittar nog ett och annat att köpa också.

Belém i Portugal

Lissabons stadsdel Belém är känd för två fenomen; sina många imponerande byggnader, monument och trädgårdar samt smördegsbakelsen pastel de nata. Belém ligger ungeför femton mituters spårvagnsresa väst om Lissabon.

När vi kliver av spårvagnen i Belém så är det första vi ser en lång kö av människor på trottoaren. Vi fattar direkt att de köar till det kända konditoriet Fábrica de Pastéis de Belém som tillagar och serverar den originella pastel de nata men efter att ha förvissat oss om att bakverken inte tar slut innan vi har kommit tillbaka från vår sightseeing så startar vi vår vandring.

Vi tar oss först till Beléms mest kända byggnad Torre de Belém - Tower of Belém - som i dag ligger ett fåtal meter från den norra banken av älven Tangus. När tornet restes under 1500-talet så låg det på en ö mitt i älven men under 1700-talet flyttades älvens dragning. Torre de Beléms ursprungliga funktion var försvar men det har också fungerat som fängelse. 

Torre de Belém har blivit en symbol för stadsdelen och hittas överallt på nyckelringar, postkort etc.

Bröllopsfotografering vid Torre de Belém

Vi fortsätter sen vår vandring mot den enorma klosterbyggnaden Mosteiro dos Jerónimo - Hieronymites Monastery - som ligger på andra sidan spårvägen. Klosterbyggnaden är den längsta byggnaden jag kan minnas att ha sett någon gång och jag försöker ta en bild som visar hela byggnadens längd på ett bra sätt men får det inte till. Väldigt storslaget och maffigt.

Mosteiro dos Jerónimo påbörjades 1501 och stod färdigt 1601. Byggnadsstilen är manuelinsk och kännetecknas av rik ornamentering. 

Sen var det äntligen dags att bege sig till Fábrica de Pastéis de Belém för att testa det berömda pastel de nata-bakverket. I vanlig konditori-ordning går det antingen att sitta ner och fika eller att köpa hem bakverk. Vi valde att sitta ner och beställde var sitt bakverk och eftersom vi var i Portugal så kändes det på sin plats med ett glas portvin till.

I Mosteiro dos Jerónimo-klostret användes stora mängder äggvita för att stärka båda civila kläder och nunneklädsel. Genom att göra så fick man stora mängder äggula över och av dessa började man baka kakor. Receptet förfinades och till slut hade man kommit fram till dagens recept på pastel de nata. Efter revolutionen i Portugal i 1820 så avskaffades många religiösa ordnar och kloster började stängas. Munkarna började då sälja sina pastel de nata från ett närliggande socker-raffinaderi. När Mosteiro dos Jerónimo stängdes 1834 såldes receptet till socker-raffinaderiet som 1837 öppnade Fábrica de Pastéis de Belém. Och det resterande är historia.

Fábrica de Pastéis de Belém är ett ganska stort konditori i en äldre byggnad
med flera större och mindre rum, inte så olikt Sturekatten i Stockholm

Pastel de nata går antingen att äta som de är eller med kanel.

Torre de Belém och Mosteiro dos Jerónimo är sen 1983 listade på UNESCO:s världsarvslista. Innan Vasco da Gama gav sig ut på sin resa mot fjärran östern så spenderade han sin sista natt på portugisisk jord med att be i klostret som då låg på den plats där Mosteiro dos Jarónimo i dag ligger. Båda Torre de Belém och Mosteiro dos Jerónimo uppfördes för att hedra Vasco da Gamas resa och som ett minnesmärke över Portugals storhetstid under den tid de stora upptäcktsfärderna pågick

Central Market i Riga

Är du sugen på att uppleva en äkta kommunistisk marknad från den forna Sovjettiden? Du behöver inte åka längre än till Riga i Lettland.

Central Market ligger en liten promenad sydöst för Rigas historiska centrum. Vi fick gå genom en lång gång under järnvägen med munspelsspelande gatumusikanter med traditionella usjankor i päls med öronlappar på huvudet.

Marknaden ligger inhyst i fem hopbyggda byggnader där  varje del är 240 meter långa och 46 meter. Byggnaderna har också en ganska intressant historia; under första världskriget tjänade byggnaderna som hangarer för det tyska kejsardömets militära luftskepp i staden Vainode några kilometer väster om Riga.

Efter första världskriget beslutades det att rusta upp och utvidga Rigas marknad och man tyckte det var en bra lösning att flytta de nu oanvända hangarerna till Riga ock använda dessa. När Central Market öppnade 1930 så var den den största och mest moderns marknaden i Europa. Än i dag besöks marknaden av mellan 80 000 och 100 000 personer varje dag.

Utöver oräkneligt antal diskar som säljer kött och fisk i alla former så finns det ännu fler diskar som säljer alla sorters färska grönsaker och självklart picklade grönsaker. Alla sorters picklade grönsaker; samt nötter och torkad frukt.

Och konserver, konserver, konserver och igen konserver. Det är inte svårt att föreställa sig hur man under sovjettiden gick till Central Market och hamstrade konserver samt pickels, torkad frukt och nötter och fyllde hela källaren.

En stor del av Central Market säljs leksaker, ryskt hantverk som skickade strumpor, vantar och halsdukar och överallt erbjuds det också honung och konstnärligt formade bivaxljus.

Missa inte Central Market under Rigabesöket. Som att stiga in i en svunnen tid.

Bilden visar inte tydligt storleken på dessa granatäpplen men de var ca 10 cm i diameter.

Night Market på Pho Quoc

"Do you want to try the snake" ropar killen bakom disken efter mig och låtsas dra upp en orm. Jag har under en lång stund stått framför honom och fotat de levande ormarna ingående. Jag skakar snabbt på huvudet, ler och passar på att ta en bild där han är med också.

Jag är på nattmarknaden i Duong Dong, den största orten på ön Phu Quoc i Vietnam. Visst har jag tidigare besökt min beskärda del av nattmarknader under mina Asien-resor och är inte längre så lättimponerad, men utbudet på nattmarknaden på Phu Quoc fascinerade mig verkligen. 

På nattmarknaden finns självklar alla fisksorter man kan önska och det samma på skaldjursfronten. Inget särskilt så långt. På musselfronten hittas alla storlekar från minimala till enorma och skalens färger varierar från grönt via lila till orange, och finns i alla former. Långsmala ihopbuntade musslor som mest ser ut som en bunt sparris och stora musslor som klättrar så snabbt uppför väggarna i sitt taklösa akvarium att en kvinna oavbrutet får slå ner dem för att de inte ska rymma. På snigelfronten finns upp till knytnävestora snäckor, också i alla regnbågens färger, samt långsmala och blåprickiga exemplar som jag vill lyfta upp och använda som lösnäsa. Grodorna finns båda levande och redan flådda och redo för grillen. Och jag ser också massor av olika varelser som jag fattar är från havet men som jag inte vet om är en fisk, ett skaldjur eller en snäcka; som de långsmala varelserna med tydliga ögon och något som kan påminna om hår ovanför. 

Själv är jag en aning feg och beställer in mat jag redan känner till

"Do you want to try the snake?"

Det finns ingen tvivel om vad detta är för djur, även döda och flådda ser de redo ut att skutta iväg.
Men vad är varelserna till höger i bilden?

Jag fascineras så i den milda grad av nattmarknaden att jag besöker den alla mina sex kvällar på Phu Quoc. Jag äter fantastisk grillad fisk och skaldjur fyra kvällar här, julafton inkluderad, och de två dagarna jag äter på andra restauranger så måste jag i alla fall gå förbi en sväng efter middagen.

Chilll Skybar i Saigon

Viveca och jag besökte Chill för en drink och utsikt ca kl 22 söndagen under mellandagarna 2014. Stället är mer som en utomhus nattklubb med DJ och hög partystämning än en bar med loungemusik. Klientelet är huvudsakligen unga och trendiga asiater, men vi såg också en och annan turist. Prisnivån som hemma, dvs väldigt dyrt i förhållande till annat i Saigon. Vi åt middag på en gatumarknad innan vi gick till Chill och om jag inte minns fel så kostade middagen, med öl till maten, en fjärdedel av vad drinkarna kostade. Men det hade vi faktiskt råd med och utsikten var precis som vi hoppades på.

Chill ligger på 26:e våningen i AB Tower. Strikt dresskode; absolut inga flip-flops eller shorts.

Vi besökte också HeliBar i Saigon och om vi skulle välja ut en av dem att rekommendera så blir det Chill. Men ett tips är att ta sig dit lite tidigare på kvällen när det troligtvis är mindre fullt och inte lika mycket nattklubbsstämning. Om det inte är party all night som är syftet, så att säga.

Insidan av Palácio Nacional da Pena

Pena Palace i Sintra, Portugal, är mest känt för den färgglada och fantasifulla fasaden, men palatset är inte så pjåkigt på insidan heller. Dock lite mer traditionellt än exteriört....

Interiören är utformad med hänsyn till att palatset skulle användas som kungafamiljens sommarresidens och är, för den tiden, uppförd i ganska ljusa färger med mycket stuckatur och trompe-l'œil måleri.

Här och här finns tidigare inlägg om Pena Palace, det finns också lite mer skrivet där om palatset och trädgården.

Stuckatur på väggar och tak

Stuckatur på väggar och trumpe-l'oeil måleri i taket