Cinque Terre - Vernazza

Då har turen kommit till den sista av Conue Terres byar. Och vet ni vad? Jag har sparat den finaste byn till sist! Spana in bilderna, njut och boka nästa års sommarresa.

Vernazza är närmaste grannby till Monterosso, som var den byn där Viveca och jag bodde under Cinque Terre-vistelsen, och den första vi åkte på utflykt till samt den vi besökte flest gånger. Som flertalet av de andra byarna så har också Vernazza en huvudgata, Via Roma, och gränder som går ut från denna. Via Roma går mellan tågstationen och hamnen, och vid hamnen ligger idylliska Piazza Marconi, kantad av restauranger med färgglada parasoll. Nedanför piazzan ligger en liten sandstrand och utanför sandstranden sticker piren ut. Dagtid används piren att sola och kvällstid är piren perfekt för att avnjuta en glass eller en pizza på.

 Piazza Marconi

Piazza Marconi och stranden

Till höger om piren ligger en brant klippa med en borganläggning. I de nedre delarna av borgen ligger den mysiga restaurangen Belforte med oslagbart läge och fantastisk utsikt. Bokning är ett måste.

Restaurang Belforte till höger

Fisk- och skaldjuratallrik på Belforte

Bakvägen ner från Belforte

Längst upp på klippan ligger borgens utsiktstorn Castello Doria från cirka år 1000. Absolut värt att klättra upp och betala de €2 det kostar att gå in. Utsikten både över havet, hamnen och Piazza Marconi är oslagbar.

Castello Dorio

Piazza Marconi från Castello Doria

Läs mer om de övriga byarna Manorola och Riamaggiore, Corniglia samt Monterosso.

The town of Vernazza was our absolut favourite Cinque Terre village. Narrow streets and lanes with colourful houses, and a small beach and a pier from where you can sunbathe and swim. Vernazza also have an old fortress on a cliff housing a lovely restaurant in the lower part of the fortress and a tower with magnificent view on top of the cliff.

Kalemegdan - Borgen i Belgrad

Belgrads stolthet, borgen vid namn Kalemegdan, är vackert belägen på en höjd precis där floden Sava mynnar ut i Donau. Belägen precis utanför de myllrande centrumsgatorna och med en vacker park framför den medeltida borgen och två små kyrkor bakom så blev detta min favoritplats när jag besökte Belgrad i våras. 

Vad som i dag utgör borgen och parken Kalemegdan har fått sin utformning från mellan 500-talet och ca 1000 år framåt i tid. Under samma period har borgen varit styrd av turkarna, ungrarna, bulgarerna, romerna, bysantinerna, serberna, ottomanerna..... You name it!

Veliki Kalemegdanski Park
Från Balgrads stora shoppinggata Knez Mihailova så kommer man direkt in i Veliki Kalemegdanski Park med gräsmattor, statyer och geometriska promenadvägar. Mellan den yttre muren och borgens mur så finns ett militärt museum, med ett antal gamla tanks placerade utomhus. Som magneter för pojkar och män i alla åldrar!

 

Gornji Grad

Området innanför borgens murar har förvandlats till en stor park och det första som mötte mig när jag kom ut var vagnar och stånd som sålde mat, godis och dricka. Efter att ha köpt en dricka så och vandrat omkring och supit in atmosfären och ett bröllopspar som fotograferades så gick jag, som alla andra och satte mig på kanten ut mot floden för att njuta av utsikten. Inte alls dumt och värkligen populärt både bland Belgradbor och turister. 

Inom Gornji Grad så finns också en väldigt trevlig restaurang och bar med solig uteservering. Jag stannade till för en öl och lite oliver och skönt häng i solen.

Kalmegdans mur med kyrkan Ruzicas tak

Donji Grad
Donji Grad är namnet på det sluttande området som ligger mellan borgens mur och Donau. Precis utanför muren ligger de två små ortodoxa kyrkorna Ruzica och Sveta Petka.

Ruzica betyder lilla ros kyrkan och uppfördes under 1500-talet och använder under 1700-talet som lager för krut till kanonerna och gjordes under 1800-talet om till militärkyrka. Ruzica skadades svårt under första världskriget men återuppbyggdes 1925.

Sveta Petka betyder St Petka och kyrkan uppfördes 1937 ovanpå vad som ansågs vara en källa med helande kraft.

Ruzica

Kyrkan Sveta Petka

Detalj från Sveta Petka med Ruzicas tak i bakgrunden

Som sagt; Kalmegdan blev min favoritplats i Belgrad. Jag blev helt enkelt tvungen att återvända också på kvällen för att spana in hur det såg ut då. Upplyst, stämningsfullt och mysigt är svaret på den frågan, sa jag till mig själv och klappade mig själv på axeln.

Kyrkan Ruzica

Afternoon Tea på Tesalongen hos Svenskt Tenn

Denna helgen är vår mamma/mormor från Oslo på Stockholmsbesök och i går tog vi med henne på klassisk afternoon tea på Svenskt Tenns Tesalong. 

Svenskt Tenn är en institution inom svensk interiör och design och öppnades 1924 av Estrid Ericsson. Från början såldes endast tenn, men redan tio år senare började Estrid samarbeta med Josef Frank och de legendariska färgglada mönstren såg dagens ljus. Och resten är svensk historia!

Tesalongens meny har ett ganska bra utbud, men vi hade redan ställt in silktet på afternoon tea och så blev det. Svenskt Tenns variant servas, som sig hör och bör, i tre-våningsfat. På nedersta våningen gravad lax och marinerad fänkålssallad på vörtbröd, i mitten två scones med fikonmarmelad och lingongrädde och längst upp tre små petit four. Samt självklart var sin kanna te. Med champagne 400 kronor och utan champagne 275 kronor. Bokning är ett måste!

Mycket gott och framför allt är afternoon tea kul! Detta är långt i från första gången Maxime och jag har druckit afternoon tea. Vi har tidigare druckit lyxig afternoon tea på världens dyraste hotell Burj al Arab i Dubai och på hotell Mandarin Oriental vid Central Park i New York. I New York har vi också testat en billigare, och rolig, variant av afternoon tea på Alice`s Tea Cup, och jag har också druckit finare Alice i Underlandet-inspirerad afternoon tea på Sanderson Hotel i London med mina väninnor.

This weekend we tried afternoon tea at the Swedish design and interior shop Svensk Tenn´s tea saloon. Delicious! 275 Swedish kronor without champagne and 400 kronor with champagne. Booking required!

Scones med fikonmarmelad och lingongrädde

Maxime och jag på Strandvägen utanför Svenskt Tenn

Petit four

Maxime och tårtfatet

Lax och fänkålsamackan

Paradis eller paradis? - Maldiverna vs Seychellerna

Under 2015 har jag besökt två av värdens mest kända paradis-destinationer; nämligen Maldiverna och Seychellerna. Vad är likheterna? Vad är skillnaderna? Och vilket paradis blev min favorit?

Geografi och invånare

Båda destinationerna ligger mitt i Indiska havet; Seychellerna till hör Afrika medan Maldiverna tillhör Asien. Seychellerna ligger precis söder om ekvator och Maldiverna precis norr om ekvator och distansen mellan ögrupperna är cirka 200 mil. Seychellerna består av 115 öar där endast ett få tal är bebodda och den största ön är Mahé där 90% av landets 90 000 invånare bor. Maldiverna består av nästan 1200 öar där 200 öar är bebodda av landets 300 000 invånare medan 80 öar är vikta åt turism och resorter.

På Seychellerna är de vanligaste öarna att besöka Mahé, Praslin och La Digue och alla öarna är stora; bil eller cykel är ett must för att förflytta sig till alla stränder man önskar besöka. Maldivernas öar är mindre, t ex hade Ukulhas tre gator på längden och sju-åtta på korsande gator och det gick att gå överallt. Alla gator på Ukulhas och Thoddoo var utan asfalt och det fanns inga bilar på öarna.

Inflygningen till flygplatsen på Maldiverna. Svårslagen vy!

Maxime på stranden Petit Anse på ön La Digue på Seychellerna

Stränderna

På Seychellerna så besökte Maxime och jag öarna Praslin och La Digue. På Praslin ligger Anse Lazio som brukar listas som en av världens vackraste stränder och Anse Source d´Argent på La Digue som är värdens mest fotograferade strand. På Seychellerna så var den ena stranden vackrare än den andra och vi upplevde det riktiga paradiset varje dag. Det är stor skillnad på ebb och flod och några av stränderna försvinner helt eller delvis under vattnet redan vid 15-16 tiden.

På Maldiverna är öarna ofta väldigt små; Ukulhas var ungefär 200 meter gångar 600 meter. Stranden blir då inte så lång när man ligger och solar eftersom ön är rund och stranden på sidorna försvinner bakom en. Stränderna var inte heller så djupa på Ukulhas och Thoddoo, kanske bara tre meter från vattnet till vegetation. På Ukulhas var det väldigt bra ordnat med solsängar i grupper om tre till fyra stycket där vegetationen var borttagen, så det var absolut inga problem att hitta sin egen del av stranden.

Stor varning för myggor på stranden på Maldiverna! På både öarna jag besökte så var myggorna mycket aktiva dagtid på stranden. Det var att spreja sig med myggsprej som gällde, men tyvärr svettades den bort ganska fort. Kokosolja ska vara ett tips, men tyvärr gick inte detta att få tag på på de öar jag besökte. Maldiverna har ett generellt problem med att bli av med sina sopor och på de två stränderna jag besökte fanns det skräp på stranden som vattenflaskor och frigolit som drev i land.

Stranden Anse Source d´Argent på ön La Digue på Seychellerna. Världens mest fotograferade strand!

250 kronors buffé-lunch på stranden Grand Anse på ön La Digue på Seychellerna

Kostander

Flygkostnaderna till båda destinationerna går att köpa för ca 6500 kronor tur och retur från Stockholm.

På Seychellerna kostade boendet ca 1200 kronor per natt, tre stjärnigt men väldigt fint och charmigt. På Maldiverna gick hotellen på ca 800-900 kronor per dag, också trestjärnigt men helt mediokra rum.

Även om man kan hitta billigt boende på Seychellerna så är levnadskostnaderna mycket höga. På ön Praslin var det omöjligt att hitta en rätt som kostade mindre än 200 kronor, också för lunch, så vi gjorde utan svårigheter av med 500 kronor per person på mat varje dag. En timmes färjeresa mellan öarna kostade 500 kronor per person. Utan att snåla och utan att lyxa till det överdrivet så gjorde Maxime och jag av med 16 000 kronor tillsammans under tio dagar för att leva. Genomsnitt per person per dag blev 800 kronor för mat, dricka, transport och utflykter. Boende och flygresa exkluderat.

På Maldiverna kostade en lunch eller middag mellan 80 och 100 kronor. Det går att åka lokala båtar, dhoni, mellan öarna, vilket för mig hade tagit fyra timmar till huvudstaden Male och kostat $6 eller så går det delade speedbåtar som tar en timme och kostar $60 till 70. På en vecka gjorde jag av med cirka 1200 kronor på lunch och middag på restaurang, vatten, frukt etc. och åkte tre speedbåtar för tillsammans 2000 kronor. Genomsnitt per person per dag blev 460 kronor för mat, dricka och transport, inga utflykter gjordes. Boende och flygresa exkluderat.

På Seychellerna är den lokala valutan seychellisk rupie. På Maldiverna är den lokala valutan ryfiaa men det går lika bra med amerikanska dollar.

Den lila ön St Pierre utanför ön Praslin på Seychellerna

Stranden Bikini Beach på ön Ukulhas på Maldiverna

Mat

Gemensamt för båda ögrupper är att ”allt” förutom fisk är importerat! Jag hörde på en av öarna på Maldiverna att det fanns höns och frågade om kycklingen jag precis hade beställt kom från ön. ”Nope”, svarde servitören, ”from another country”.  Jag tänkte kanske svaret skulle vara grannön när han började med nope, men så var det inte.

I ärlighetens namn så var den dyra maten på Seychellerna ofta inte särskilt god. Så här i eftertid minns jag att vi fick god mat vid på tre restauranger, i övrigt var det ganska smaklöst och tråkigt. Självklart mycket fisk, som både Maxime och jag gillar, men tråkigt tillagat.

På Maldiverna serverades det utvalda delar av övrig asiatisk mat. Det fanns fried rice och fried noodles, utvalda indiska rätter och, för mig viktigast, deviled chicken och deviled fish som jag bara tidigare har ätit på Sri Lanka och som jag älskade. (Jag har hört att det är en kinesiskt rätt, men jag har inte varit i Kina.)  Den maldiviska maten var smakfull och lagom kryddstärk och allt jag åt var gott.

I hamnen på ön Ukulhas på Maldiverna

Stranden Petit Anse på ön La Digue på Seychellerna

Nöjesutbud

På Seychellerna fanns det på ön Praslin max tio restauranger i närheten av vårt hotell och då bodde vi på den mest turistifierade delen av ön. På ön La Digue var det också uppskattningsvis tio restauranger på hela ön. Shoppingen var begränsad till saronger, sololja, strandkläder etc., allt annat behövde man åka till huvudstaden Victoria på Mahé för att köpa.

På ön Ukulhas på Maldiverna fanns tre restauranger och inga butiker utöver minilivs på varje hörn. På Thoddoo fanns två öppna restauranger, en supermarknad samt några butiker som sålde barnkläder, smycken etc.

Det fanns inga barer eller nattklubbar på några av de öarna jag besökte på Seychellerna eller Maldiverna. Dock var det på Seychellerna möjligt att efter middagen gå till några av öns resorter och ta en efterrätt där och sitta och surfa på mobilen. Observera att de på Maldiverna är förbjudet med alkohol på alla lokala öar, det är bara på resortöarna det går att köpa alkohol. Det är också förbjudet att föra alkohol in i landet.

WIFI

På Seychellerna kostade det extra på hotellet för WIFI eller det fanns inte. Det enda sättet att koppla upp sig på Praslin och La Digue var på resorterna där vi lyckades få lösenordet som bara var för gästerna från någon servitör.

På Maldiverna fanns det gratis WIFI av helt ok kvalitet på både hotellen jag bodde på.

Stranden Anze Lazio på ön Praslin på Seychellerna

Den kvinnliga versionen av den dubbla kokosnöten som växer endast i
nationalparken Vallée del Mai på ön Praslin på Seychellerna

Språk

På både Seychellerna och Maldiverna pratar flertalet invånare mycket bra engelska! Det är sällar problem att göra sig förstådd. Detta beror självklart på att båda har varit brittiska kolonier.

På Seychellerna är det officiella språket kreol, vilket är nära besläktad med franska. På Maldiverna är officiella språket divehi som är nära besläktad med Konkani som pratas i Goa i Indien samt singalesiska som pratas på Sri Lanka.

Ön Thoddoo på Maldiverna

Stranden Anze Lazio på ön Praslin på Seychellerna

Religion och samhälle

På Seychellerna tillhör 86% av befolkningen trosriktningen katoliker men precis som skandinaver är de ofta inte religiösa. Klädseln är vanliga västerländska kläder.

På Maldiverna är den gällande religionen islam och alla kvinnor bär slöja. Jag upplevde ingen segregation mellan män och kvinnor på de två öar jag besökte; på kvällarna spelade män och kvinnor kort tillsammans på torget, de spelade basketboll tillsammans där kvinnorna hoppade omkring i slöja, jag såg en man lämna barnen i skolan samt flera kvinnor med slöja röka! Av alla muslimska länder jag har besökt, huvudsakligen tidigare i Mellanöstern, så är absolut Maldiverna det som verkar ha bästa och mest moderna kvinnosyn.

På de lokala öarna på Maldiverna måste turisterna på offentliga platser ha minst t-shirt/linne och shorts/kjol på sig. Bara axlar går bra. De finns särskilda allokerade delar av stranden där turisterna kan bära badkläder; stränderna heter för tydlighetens skuld alltid Bikini Beach. Namnen gå även att se på Google Maps för de öar där lokal turism finns!

Ön Ukulhas på Maldiverna

Ön Thoddoo på Maldiverna

Gästfrihet

På både Seychellerna och Maldiverna är de lokala trevliga och tillmötesgående, jag såg inte en sur min något ställe. Dock var det något helt särskilt på mina två maldiviska öar Ukulhas och Thoddoo. Var och varannan av invånarna hejade på mig på gatan och log, servitören erbjöd sig att skjutsa mig hem från restaurangen på sin moppe om det regnade (jag var där under regntiden), stod jag i en korsning och funderade om jag skulle ta höger eller vänster så var det ofta någon som stannade och undrade om de kunde skjutsa mig någonstans. Jag har självklart varit i Thailand där alla är otroligt vänliga men jag vågar att påstå att de är ännu trevligare på de lokala öarna på Maldiverna.

Turism till lokala öar på Maldiverna blev tillåtet först 2009 och den första turisten kom till ön Ukulhas år 2012, på ön Thoddoo är turismen ännu yngre. Jag var som sagt där under regntiden, och skulle gissa att vi på Ukulhas var tillsammans ca tio turister och på Thoddoo ca 25 stycken. På Ukulhas fanns det sju hotell och mitt hotell hade tre rum; med andra ord gissningsvis en maxkapacitet för 50 samtida turister. Så vänligheten är nog en kombination av att turism fortfarande är ganska nytt och att det inte kommer så många samtida turister.

På utflykt till ön Curieuse på Seychellerna

Stranden Anse Source d´Argent på ön La Digue på Seychellerna

Utflykter och upplevelser

På Praslin på Seychellerna finns en nationalpark samt den närliggande ön Curieuse med jättesköldpaddor och det går också att göra en dagsutflykt till La Digue för att besöka stranden Anse Source d´Argent. Vi var på snorkelutflykt, men snorklingen var till vår stora besvikelse riktig dålig.

På Maldiverna är det huvudsakligen snorkel- eller dykutflykter som gäller, det är också möjligt att göra en dagsutflykt till en resortö. Jag gjorde inga utflykter eftersom snorklingen var riktigt bra på de stränder där jag bodde samt att det var regntid och omöjligt att veta innan om det skulle regna dagen efter.

Baren på stranden Anse Source d´Argent på ön La Digue på Seychellerna.
Maxime och jag delar på ett 200 kronors fruktfat!

Så vilket ögrupp skulle jag rekommendera att "budget"-semestra på?

Om man kör den lite billigare semestervarianten på Seychellerna och Maldiverna så är Maldiverna billigaste landet, har godast mat och bäst snorkling- och dykmöjligheter. Vattnet är självklart turkost och fantastiskt att bada i på Maldiverna men åker jag till ett tropiskt paradis så är stränderna det viktigaste för mig. Och stränderna på Seychellerna var verkligen i världsklass. Så om jag ska rangera den ena ögruppen framför den andra så blir det Seychellerna som rekommenderas för billigare semestrar av de två.

The Seychelles and The Maldives are both tropical paradises in the Indian Ocean. On The Maldives the snorkelling is better than on The Seychelles, the food is better and “budget” tourism on the Maldives is cheaper than on The Seychelles. But for me the paradise feeling lies in the beaches, and the beached on The Seychelles’ islands of Praslin and La Digue are better than the beaches of the Maldivian islands Ukulhas and Thoddoo which I visited. So if I should recommend one group of paradise islands before the other one I would name The Seychelles my favourite.