#tbt - Venedig 2008

I augusti 2008 var Maxime och jag på dagsutflykt till Venedig från Kroatien. Tyvärr var tiden vi hade i Venedig alldeles för kort; hade vi visst att det var lika fint i verkligheten som på bild och film så hade vi nog stannat flera dagar än bara en.

Det finns bara en lösning på det problemet; nämligen att åka igen. Vi har två alternativa planer för sommaren 2015, varav den ena är en vecka eller två i Venedig; det finns ju en egen ö där vid namn Lido som är en enda gigantisk strand. Den som hänger kvar med oss får se vad vi väljer!

#tbt - Ön Sveti Nikola i Porec, Kroatien

Veckorna bara flyger i väg och det är dags för Throwback Thursday - #tbt - igen. Fast det känns som att det var i går jag publicerade förra #tbt-inlägget så var det ju bevisligen en vecka sen.

2008 var som sagt Maxime och jag två veckor i Porec i Norra Kroatien. Vi bodde på ett hotell mitt i stan vid hamnen, dvs vi hade ingen strand runt knuten, men vi hade flera stränder bara stenkast undan. Vi hade tre minuter att gå till båten som tog oss över till ön Sveti Nikola och båtfärden till ön tog också tre minuter. Perfekt kombination av att bo mitt i smeten och samtidigt ha nära till stranden.

På Sveti Nikola fanns ett hotell som tillhörde samma kedja som vårt hotell så vi kunde använda poolen där om vi önskade, i övrigt fanns en uppbyggd rund badplats samt klippor lite längre bort. Ön var också så stor att man kunde gå en kvarts promenad runt ön och det fanns någon sorts borg som vi aldrig kom på vad användes som. Och för den som inte är så förtjust i sol så fanns det en massa pinjeträd att ligga under.

Hamnen och vårt hotell till vänster i bilden fotad från Sveti Nikola.
Vi hade hörnrummet längst upp till vänster med  två balkonger och fyra fönster

Maxime på balkongen ut mot vattnet

Utsikt från samma balkong. Från utskjutande piren går båten till Venedig och i det rosa-vita huset i
bakgrunden såldes världen godaste italienska glass och det var också där båten till Sveti Nikola går från

#tbt - Porec i norra Kroatien

Jag är ju i Marocko just nu men vi har massiva problem med wifi. Ganska intressant planerat att bjuda in ett gäng resebloggare och boka in oss på hotell utan wifi! Så om detta inlägget kommer upp så betyder det att vi inte har hittat wifi under dagen.

Sommarn 2008 var Maxime och jag på charterresa till Porec i norra Kroatien. Efter första veckan kom syster/moster Christiane också ner. Porec fanns då med i charterutbudet men vad vi kan se så är ställer borta nu.

Porec ligger på Pula-halvön och är en medelstorstad med fina stränder. Vi bodde på ett mindre hotell mitt i centrumskärnan men det finns massa resorter längs vattnet utanför staden. Dock var vi obeskrivligt nöjda med vårt val av hotell efter som att ta sig till staranden inte var något problem. Man kunde antingen promenera 10-15 minuter söder om stan för att komma till mycket fina badklippor eller man kunde ta en båt i fem minuter över till ön Sveti Nikolas eller en annan båt som tog en till två stränder lite längre bort.

Det gick också dagliga båtar till Venedig och buss till grannlandet Slovenien tog bara någon timme.

Klipporna söder om centrum

Annan del av samma klippor

Grannort från vatnnet

Brijuni

Gejsrar, vulkaner och glaciärer på Island II

Utflyktsdag två valde vi att köra österut från Reykjavik; på ringvägen som tar en till de södra delarna av ön.

Vattenfallet Skogafoss är 60 meter högt och ett av Islands högsta. Man ser vattenfallet från huvudvägen, och det ligger något söder om Myrdalsjökull; ungefär vid Skogar. Om jag ska vara ärlig så tyckte jag att detta var ett mycket häftigare vatten fall jämfört med Gullfoss som vi besökta dagen innan. Men det är kanske bara jag…

 

Vi tog oss upp för trappstegen för att se början av det 60 meter höga vattenfallet

Tone en blå prick långt bort över floden

Jag kan lova att det stänkte ganska rejält!

Sen åkte vi vidare till glaciären Myrdalsjökull. Tyvärr var inte glaciären bländande vit, utan ganska smutsigt mörkgrå. Hmmmmm. Men den kändes som en glaciär, och det var några vi såg som klättrade på den.

En stor sten som har slipats ner av glaciären

Vi åkte sen vidare mot Vik. Utanför Vik ligger i sjön tre branta klippor vid namnet Reynisdrangar som betyder trollklipporna. Legenden säger självklart att det är tre troll som har förvandlats till sten. Området på land där man ser klipporna från var också väldigt fint.

Vulanen Hekla i bakgrunden

Vik är en mysig liten ort med låga hus med spröjsade fönster, känd för att vara stället på Island där det regnar mest. Vi åt middag på ett bra ställe med just spröjsade fönster och spetsgardiner, det fanns två ställen att välja på. Självklart började det regna när vi åt. Eftersom det skulle bli mörkt inom kort så vände vi i Vik. Jag ville egentligen fortsätta till Vatnsjökull, som är Island största glaciär, för att se om glaciären var vit där, men chauffören vägrade. Och när jag nu ser avståndet på kartan jämfört med avståndet från Reykjavik till Vik så hade hon helt rätt.

Portoroz i Slovenien

Sommaren 2009 var Maxime och jag två veckor i Porec i norra Kroatien. Min syster Christiane kom också ner vår sista vecka.

Porec ligger bara några mil från gränsen till Slovenien, och eftersom vi var så nära så ville vi gärna åka dit en dag för att testa stranden och landet. När jag bokade resan så stod det mellan Porec och just Pontorez i Slovenien. Fritidsresor hade vid den tidpunkten charterresor till Slovenien, men det har de plockat bort nu. Inte att undra på om någon frågar mig...

Vi hoppade tidigt en morgon på den lokala bussen från Porec till Pontoroz. Jag tror vi körde en knapp timme innan vi kom till gränsen, sen tog det ca 15 min över gränsen (de flästa passagerarna hade kroatiska eller slovenska pass, men det var lika smidigt för oss att passera) och sen ca en timme igen innan vi var i Pontoroz.

Medan Kroatien har en jättelång strandlinja så har Slovenien endast fyra mil och en strand. Och vilken himmelvid skillnad på stränderna! Där det i Kroatien är kristallklart vatten, ingen sand och man badar från plattåer och det finns många stränder med gott om plats så var det i Slovenien en knökfull sandstrand och vattnet var ganska grumligt. I alla fall närmast land där vi badade, vi gick ut i vattnet i stället för att bada från bryggan. Dessutom var det något som kliade och sved på kroppen hela dagen även fast vi hyrde solsängar. Vi googlade när vi kom tillbaka till Porec och det verkade inte vara sandloppor, men något var det.

Bakom stranden, lite uppe i höjden, låg det flera fina byggnader och hotell. Men det hjälpte inte oss. Vi tyckte sranden i Pontoroz var långt under pari, och var glada för att vi inte hade bokat en tvåveckors semester vid denna stranden. Vi åt en medioker lunch på något ställe nära stranden, och innan bussen gick tillbaka på eftermiddagen såg vi oss lite omkring i staden. Men hittade faktiskt inget av värde att se, och vidare mysigt var det inte heller.

Så inget toppenbetyg till Pontoroz från oss!

Gejsrar, vulkaner och glaciärer på Island I

Min norska väninna Tone och jag var fyra dagar på Island under sommaren 2008. Vi hyrde bil på flygplatsen för att ta oss omkring, och två av de fyra dagarna spenderade vi på bilutflykter för att se naturen utanför Reykjavik.

Fantastiska vyer bara vi kom precis utanför Reykjavik. Tyvärr trist väder.

Första utflyktsdagen åkte vi nordost, in i landet, för att se vad som kallas Gyllende cirkeln. Gyllende cirkeln består av gejsrarna Geysir och lillebroren Stokkur, nationalparken Thingvellir och vattenfallet Gullfoss.

En gejser uppstår i områden med vulkansk aktivitet. Vattnet under jordskorpan värms upp och samlar sig i hålrum. När vattnet i hålrummet når kokpunkten stiger trycket, och en kaskad av vatten prässas upp genom jordskorpan som en jetstråle.

Tyvärr är Geysir inaktiv sedan några år tillbaka, men Stokkur precis bredvid kastar upp vatten 30 meter i luften någon gång varannan minut. I tillägg till gejsern finns det flera andra varma källor som bara är varmt vatten som inte sprutar upp.

Stokkur

De varma källorna vid gejsrarna

Tone på en höjd vid Geysir och Stokkur

Tyvärr lyckades jag inte, trots ihärdiga försök,
att fånga när stokkur kastade vatn på bild.
Har googlat denna bilden för att visa hur det ser ut.

Vattenfallet Gullfoss räknas som Islands vackraste, och när vi var där så var regnbågen också där. Jag vet inte om den alltid är där, eller om vi hade tur. Fint var det i alla fall.

Vy över de två floderna som tillsammans bildar Gullfoss

På vägen tillbaka till Reykjavik såg vi en parkeringsplats fylld med bilar och turistbussar, och vi fattade att här fanns något att se. Och mycket riktigt. Här fanns en gammal vulkankrater som numera var fyllt med vatten. Superhäftigt att se. Tone gick en sväng runt kratern och jag gick ner till vattnet. Tyvärr var inte detta med i vår guidebok så jag kan inte säga exakt hur man hittar. Men det ligger längs huvudvägen mellan Reykjavik och Gyllende cirkeln.

En annan vacker vy på väg tillbaka till Reykjavik

Efter detta retur mot Reykjavik. Precis lagom för en dagsutflykt.