I Transsylvanien
ligger ett stort antal befäste kyrkor uppförda under medeltiden, varav sju
stycken har passerat nålsögat och blivit del av UNESCO:s världsarvslista. Byarna i
Transsylvanien, där majoriteten av invånarna var ditflyttade tyskar, plundrades ofta av ottomaner under medeltiden och det blev vanligt att
befästa byns mest värdefulla byggnad kyrkan.
Viscri ligger
cirka åtta mil norr om Brasov och fyra mil söder om Sighisoara. Från huvudvägen
till Viscri by är det bara tre-fyra kilometer men landskapet är så vackert att
vi stannar vid ett flertal tillfällen bara för att njuta och fota och plötsligt
har det gått 30 minuter. Ena sekunden ser vi får som vallas med hjälp av hundar, runt
nästa kurva en gigantisk äng med döda solrosor och vidare över krönet dyker berg upp så
vackra att vi tappar andan. Att GPS:en ilsket blinkar och varnar för
unpaved road är inget som oroar oss.
When leaving the main road between Brasov and
Sighisoara heading for Viscri the scenery is so beautiful that Maxime and I
have to stop several times, and the short distance takes about four times the
time it should have taken driving normally.
När vi
kommer fram till Viscri by så är det som att ha förflyttat oss 100 år bakåt i
tiden. Hästkärrorna passerar var och varannan minut och även om vi redan kör
sakta eftersom jag bokstavligen hänger ut ur fönstren med kameran men så får vi
plötsligen tvärnita för ett gäng gäss är på väg att korsa gatan
framför oss. Vi svänger höger och påbörjar backen upp till kyrkan men får igen
stanna för att någon vill korsa gatan; denna gång några kalkon-kompisar som
springer snabbt över gatan. Kanske kloka av skada efter någon tidigare incident...
When arriving in Viscri village it feels like being
100 years back in time. The horse carriages are everywhere and in the street
goose and turkeys wander around.
Framme
vid kyrkan så parkerar vi vid den yttre muren, härifrån är det några minuter att
gå upp till kyrkan. Kyrkobyggnaden är del av den inre muren och ingången är en
trappa upp mellan två torn. Mitt i trappan sitter en kvinna och stickar och när
hon rusar upp och ställer sig i biljett luckan när vi börjar ta oss upp för
trappan så fattar vi att hon är den som också ska släppa in oss i kyrkan. Vi
betalar gladeligen fem lei per person, cirka tio svenska kronor och går in.
To reach the church we enter through an opening in the
inner fortified wall and pay the old knitting woman five lei per person, a
little bit more than one dollar.
Inne i
det allra heligaste möter en vacker vit kyrka i gotisk stil oss. Överallt finns rosor
och andra färgglada blommor, allt är mycket välhållet och det är också ett gäng
men på byggställningar som jobbar. Jag gissar att det inte är kyrkans mycket modesta
inträde som finansierar renoveringen…. Den inre befästa muren har ett flertal
torn och bastioner och det finns också ett museum. Det mest intressante med den
inre muren är dock att det i museets översta våning är möjligt att ta sig upp i
ett av tornen. Åt ena hållet möts man av utsikt över Viscri by och landskapet
utanför och åt andra hållet ser man kyrkan.
Inside the wall we find a beautiful Gothic church build
in the 12th century. During the Middle Ages most people living in
Transylvania were German craftsmen and farmers, and to protect the village´s
most valuable asset from being robbed by the Ottomans the church was often
fortified.
The inner wall contains two towers and two bastions and in one
of the tower there is a museum with a viewing platform.
| Utsikten från tornet |
| Bikupor på utsiktsplattformen i tornet |
| Museet |
På väg
ut från kyrkan känner vi båda att naturbehoven gör sig påminda och Maxime minns
att hon såg en WC-skylt på väg upp backen från byn. Mycket riktigt hittar vi
skylten med en pil och när vi öppnar dörren i planket fattar vi genast att vi
är i någons trädgård! Dock ser vi ett litet hus med en dör med en man på och en
kvinna med en kvinna. När vi kommer närmre ser vi en lapp om att det kostar en
lei per person och en liten mässingskål att lägga pengarna i.
On our way down from the church we were heading for
the restroom and are getting very surprised when we follow the sign and
suddenly are in someone´s garden. But there is a small house with two doors with
toilet signs and a small bowl to leave money. Now we are fit for driving to next
stop Sighisoara!
Nu är vi
redo att fortsätta mot Sighisoara men först köper vi ett kexpaket och en flaska vatten av kvinnan som utanför sitt hus mitt i backen som också säljer hemmatillverkade kläder och
skor.
Ni har definitivt gjort mig nyfiken på Transsylvanien! Dit skulle jag gärna vilja åka!
SvaraRaderaBara en liten omväg österut, så är ni nästan-nästan-nästan där.....
RaderaSkämt åsido, ni borde testa området vid något tillfälle
vilka härliga bilder! Har aldrig tänkt på Transsylvanien som ett ställe att besöka förut, men nu blev jag ju lite nyfiken på stället :)
SvaraRaderaJa Transsylvanien är fortfarande ganska okänt, men väldigt fint. Och ganska nära också
RaderaKommer det mer om Rumänien/Transsylvanien?
SvaraRaderaVi har just bokat en flygbiljett dit nästa september och vill gärna ha så mycket tips som möjligt. :-)
Absolut, vi har mycket mer att skriva om Rumänien. Skicka gärna ett mail eller ngt om ni har andra frågor som inte besvaras
Radera