Cinque Terre - Vernazza

Då har turen kommit till den sista av Conue Terres byar. Och vet ni vad? Jag har sparat den finaste byn till sist! Spana in bilderna, njut och boka nästa års sommarresa.

Vernazza är närmaste grannby till Monterosso, som var den byn där Viveca och jag bodde under Cinque Terre-vistelsen, och den första vi åkte på utflykt till samt den vi besökte flest gånger. Som flertalet av de andra byarna så har också Vernazza en huvudgata, Via Roma, och gränder som går ut från denna. Via Roma går mellan tågstationen och hamnen, och vid hamnen ligger idylliska Piazza Marconi, kantad av restauranger med färgglada parasoll. Nedanför piazzan ligger en liten sandstrand och utanför sandstranden sticker piren ut. Dagtid används piren att sola och kvällstid är piren perfekt för att avnjuta en glass eller en pizza på.

 Piazza Marconi

Piazza Marconi och stranden

Till höger om piren ligger en brant klippa med en borganläggning. I de nedre delarna av borgen ligger den mysiga restaurangen Belforte med oslagbart läge och fantastisk utsikt. Bokning är ett måste.

Restaurang Belforte till höger

Fisk- och skaldjuratallrik på Belforte

Bakvägen ner från Belforte

Längst upp på klippan ligger borgens utsiktstorn Castello Doria från cirka år 1000. Absolut värt att klättra upp och betala de €2 det kostar att gå in. Utsikten både över havet, hamnen och Piazza Marconi är oslagbar.

Castello Dorio

Piazza Marconi från Castello Doria

Läs mer om de övriga byarna Manorola och Riamaggiore, Corniglia samt Monterosso.

The town of Vernazza was our absolut favourite Cinque Terre village. Narrow streets and lanes with colourful houses, and a small beach and a pier from where you can sunbathe and swim. Vernazza also have an old fortress on a cliff housing a lovely restaurant in the lower part of the fortress and a tower with magnificent view on top of the cliff.

Monterosso - Cinque Terres plattaste by

Monterosso är Cinque Terres nordligaste stad och den som skiljer sig mest från de fyra andra. Monterosso är till skillnad från de fyra andra en helt platt stad och är uppdelad i två delar; gamla delen och i nya delen. Det är också den enda byn som har en strand i orders rätta bemärkelse.

Vi klev av tåget i Monterosso i somras och tyckte att vi hade kommit till idyll-himmeln. Tågstationen ligger precis ovanför stranden och den lilla strandpromenaden och vi hade havsutsikt i samma sekund som vi steg av tåget. Framför oss i tågets färdriktning låg den nya stadsdelen och bakom oss den gamla stadsdelen. Vi hade bokat vårt boende i den gamla stadsdelen och hade fått veta att det var gångavstånd dit. Fem minuter och en tunnel senare var vi framme vid torget i den gamla stadsdelen och efter att ha frågat om vägen gick vi genom ett valv och vi var framme vid vår semesterlägenhet.

In Monterosso the train platform has a wonderful view of the sea and when leaving the train we lost our breath for a second. When breathing normally again we started to walk toward our apartment which was located in the old part of Monterosso. Five minutes and one tunnel later we reached the old town square and we were there!

Favorithänget på kvällen blev Enoteca da Eliseo.

Restaurangen Da eraldo blev vår favorit i Monterosso. Bara fyra bord utomhus och en underbar antipastiplatta.
Vi lämnade namn och telefonnummer samt när vi önskade äta så ringde de upp oss när det blev ledigt bord.

Efter att snabbt ha packat upp och fräschat upp oss så gick vi ut för lunch. Hungern var påtaglig så vi valde en pizzeria med nästan 100 sorters pizza, också i den gamla stadsdelen, som vi hade fått rekommenderat. Vi åt snabbt, för nu önskade vi utforska Monterosso.

Monterosse är Cinque Terres äldsta by från 643 och den gamla stadsdelen har anor från den tiden. Topografiskt skiljer som sagt Monterosso sig genom att vara utan höjdskilnader och där de fyra andra byarna är en huvudgata med backiga gränder så är Monterosso ett mylder av gränder och gator som korsar varandra. Monterosso är också den byn som känns störst och antalet restauranger och butiker i den gamla stadsdelen är ganska stort.

Monterosse is the oldest Cinque Terre town, dating from the year 643. As it is all flat with several streets and lanes crossing each other, it differs quite much from the other four towns which are quite hilly and with one main street only.  

Varje kväll satt katten helt still i restaurangfönstret.
Inte hoppade den in och inte såg vi att den fick någon belöning där den satt

Orsaken till att vi valde att bo i Monterosso var närheten till stranden. De flesta som besöker de fem byarna väljer att spenderar bara några dagar i Cinque Terre, medan Viveca och jag var där en knapp vecka för att också ha tid med att sola ock bada. 

Den stora stranden är ganska lång och sträcker sig från den nya stadsdelen till tunneln mot den gamla stadsdelen. Den är också knökfull av solsängar så förvänta ingen stilla och lugn dag, men så är det nästan överallt i Italien och borde inte vara någon överrakning. Vattnet är inbjudande klart och turkost, och vi tyckte det var himmelrike att bada där. Ni vet, i bland är det helt fantastiskt att bada på vissa ställen, vattnet bara känns som det skönaste en har badat i.

Det finns också en mindre strand i den gamla stadsdelen som också var populär men som vi inte testade.

The reason why we chose to stay in Monterosse is because this is the only Cinque Terre town with a real beach. The beach is very popular and crowdie, but in which tourist place in Italy can you have the beach by yourself?

Och Monterossos nya stadsdel då? Jo tack, där var det bra att vi inte valde att valde att bo i den delen av Monterosso.. Det fanns ett fåtal restauranger precis där strandpromenaden slutade men utöver det så var nya stadsdelen endast bostäder uppförda under senare tid. Det fanns lägenheter med stora terrasser och magnifik utsikt över vattnet men inte en restaurang, inte ett café eller något annat.

Här finns inlägg om Riomaggiore och Manarola samt Corniglia.

In addition to the old town Monterosso also has a new town. The new town dates from the 20^th century and is a strictly residential area with no restaurants etc.

Cinque Terre - Corniglia

Corniglia är geografisk mittenbyn bland de fem byarna som utgör Cinque Terre. Den skiljer från de andra fyra byarna genom att ligga på en bergstopp 100 meter över havet utan hamn och båtförbindelse eller strand. Upp från tågstationen leder Lardarina, en trappa bestående av 382 trappsteg, men eftersom du absolut vill besöka Corniglia så är et bara att börja ta sig uppför trappan.

Coniglia är den minsta av de fem Cinque Terre-byarna med 600 invånare. Utöver att vara den enda byn som inte ligger vid vattnet så har Corniglia också en annan känsla än de andra. Från vattnet är husen små och pastellfärgade, precis som i de fyra andra byarna, men när du börjar röra dig in i Corniglia längs huvudgatan Via Fieschi så är den ganska mörk och trång med oputsade eller mörka fasader. Flertalet hus ligger längs Via Fieschi och antalet gränder är lägre här än i de andra byarna. Via Fieschi slutar i utsiktsplatsen Belvedere Santa Maria där det är fin utsikt över de andra byarna och där det finns en trevlig bar att njuta en aperitivo innan maten. Eller ta en take away-pizza och äta den på muren, Belvedere Santa Monica är helt enkelt ett populärt ställe att spendera kvällen på.

Det sägs att Corniglia är den av de fem byarna där man fortfarande kan få en känsla av hur livet en gång var i dessa fem små byar. Jag gissar då att det syftas till de byoriginal som vi såg i olika situationer på Via Fieschi båda gångarna vi besökte Corniglia och som var ganska så underhållande att stöta på. 

Ett byoriginal i början av Via Fieschi

Baren på Belvedere Santa Maria

Via Fieschi med ett annat byoriginal i bakgrunden

Kvällshäng på Belvedere Santa Marias mur

Corniglia från vattnet

Via Fieschi igen

Belvedere Santa Maria med Manarola och Riomaggiore i bakgrunden

Cinque Terre - Riomaggiore och Manarola

Cinque Terre är italiensk och betyder de fem landen. Kuststräckan, som omfattar de fem byarna på den italienska rivieran, sträcker sig över 12 mil med Monterosso i norr, sen följer Vernazza, Corniglia, Manorola och Riamaggiore som den sydligaste byn. Alla fem byarna har små färgglada hus, branta gränder och ligger mellan branta berg och omges av terrasser där det växer vindruvor, citronträd och olivträd. 

Hur mycket mer idylliskt kan det bli?

Riomaggiore är den sydligaste byn och också den största med hela 1700 invånare. Byn är belägen i en dal där bebyggelsen klättrar upp längs båda bergssidorna och det finns en huvudgata med affärer och restauranger samt smala gränder som leder upp till bostadshusen. Tågspåret med gångtunnel under skiljer bostadshusen från hamnen och till den lilla stranden bredvid hamnen får man ta sig via en smal stig.

Jordgubbsrisotto eller citronrisotto, någon?
Jag borde kanske ha köpt hem en för att prova, men så blev det inte

Byn bara 800 meter norr om Riomaggiore är Manarola som har 900 invånare. Detta är båda den äldsta byn och den med flest vinodlingar, och det är här också det lokala dessertvinet Sciacchetrà framställs.

Manarola har ingen strand, men har i stället vad som i guideböckerna kallas ett swimming hole bestående av klippor med avsatser där man kan sola. Det var vid badklipporna som Viveca och jag tog första doppet i på Italienresan och det var helt fantastiskt att bada där. Visst är det en helt annan känsla att bada från klippor i det klara och djupa vattnet än att gå i från en strand?