Fem bästa utsiktssemestrarna under 2014

Under 2014 gjorde Maxime och jag tillsammans 12 resor till 13 länder eller amerikanska delstater. Oavsett var vi är så brukar vi försöka ta oss upp i höjden för att stan från ovan. Nedan listar vi våra fem favorit utsiktsupplevelser under 2014. 

1. Nöjesparken Tibidabo i Barcelona
Nöjesparken Tibidabo ligger på toppen av berget med samma namn, och utöver karuseller som är nästan 100 år gamla finns här också en enorm kyrka med en Jesus-staty längst upp.  

Utsikten över staden Barcelona och vattnet var lika magisk dag som kväll. Under mina tio dagar i Barcelona tog jag mig upp hit två gångar; en gång mitt på dagen och en gång på kvällen.

2. Tallinn sett från domkyrkohöjden Toompea

Tallinn är en vacker gammal hansastad med medeltida mur och torn, men sett från stadens övre delar blir den något alldeles extra. Jag förväntar mig vilken sekund som helst att se Rapunzel slänga ut sitt guldiga hår från ett av de runda tornen.

3. Mandarin Oriental Hotel i New York
Mandarin Orientals läge strax norr om Colombus Circle invid Central Park går inte av för hackor. Lägg till att lobbybaren ligger på 35:e våningen och det hela blir oslagbart. Få ett fönsterbord och sitt och kolla ner på trafiken på Columbus Circle, alla små människor med sina hundar som mullrar omkring i parken och i bakgrunden skyskraporna

4. Berget Flöyen i Bergen
Bergen är Norges näst största stad och ligger vackert vid havet mellan sju höga berg. Ett av bergen är Flöyen och dit upp kan man ta sig med Flöibanan. Bedårande utsikt och under min tvådagarsvistelse i Bergen lyckades jag ta mig upp två gångar för att supa in utsikten.

5. Taket på Maria-kyrkan i Gdansk
Den gamla gumman som vaktade hissen upp i kyrkan hade en enorm vårta på hakan och kunde inte ett ord engelska. Kyrkan tog inte Visa och jag hade inte de två euro de kostade att komma upp i tornet och försökte ge henne en svensk 50-lapp och säga den var värt fem euro. Jag tror hon fattade men skrattade no-no som jag var en idiot som ens frågade. Jag ville verkligen upp men att gå till bankomaten för två euro kändes dumt, och jag såg troligtvis helt knäckt ut när jag vände mig om och började gå därifrån. Då ropade damen på mig och plötsligen var skrattet glatt och trevligt och hon signalerade att jag fick gå upp gratis. 

En hissresa och 400 steg med tydlig nu-går-jag-upp-inuti-ett kyrktorn-känsla senare var jag uppe på den lilla plattån högt mellan två av tornen och med det gigantiska upplysta korset över mig och lyckan var fullkomlig.

Lenas sex favoritsevärdheter i Europa+

I bland sitter jag och bläddrar i bloggarkivet och blir helt hänfallen över alla fina ställen som jag har besökt under åren. Jag har kommit fram till att de sevärdheter som som jag tycker är mest imponerande är lite udda arkitektoniska byggnader och gärna med mycket färg eller ovanliga och påkostade trädgårdar. Jag gillar både vacker natur och arkitektur men oväntade arkitektoniska lösningar både på byggnaderna och i trädgården är det som får mig att bli lite extra kär.

Nedan kommer en översikt över mina favoritställen i Europa. Samt Marocko som nästan är i Europa. Listan nedan är inte i prioriterad ordning; jag försökte först göra så men det blev helt omöjligt då jag hela tiden fick flytta om för att jag hittade någon bild som gjorde att ny kandidat förtjänade förstaplatsen.

Ön Isola Bella på Sicilien i Italien
Isola Bella trillade jag över av en händelse sommaren när jag låg och solade på stranden vid samma namn. Jag såg självklart att den låg en ö med vad som såg ut som en ruin i vattenbrymet men hade ingen aning om vilken pärla som i övrigt dolde sig på ön i form av speciella byggnader, terrasser, en oregelbunden pool och utsiktspunkter samt exotiska växter. Jag gick först i land i bikinin efter att ha simmat men insåg snabbt att jag behövde hämta kameran för detta besöket. Samt lite mer kläder...

En av Isola Bellas terrasser

Regaleira-palatset i Sintra i Portugal

Regaleira-palatset var verkligen en överrakning för mig när jag var i Sintra påsken 2014. Jag betade av fem-sex palats under två dagar och hade inte riktigt fått med mig vad Regaleira hade att erbjuda. Har fanns ett sagolikt gotisk-inspirerade palats med kyrka mm, Rapunsel-torn att klättra upp i, en romantisk dam med tillhörande tempel där jag hittade ett hånglande par samt ett torn ner under marknivån med underjordiska tunnlar. Utan tvivel det mest fantasifulla stället jag har besökt under mitt liv.

Ett tvättäkta Ranunzel-torn

Nergången till de underjordiska tunnlarna samt en staty

Paltsets kyrka

Trädgården Jardin Marjorelle i Marrakesh i Marocco

Jardin Marjorelle erbjuder både färgglada byggnader, vatten och frodiga växter mitt i Marrakesh. Inte ens regnväder när jag var där våren 2014 kunde dölja hur fint det var. Jag var där på en pressresa med en grupp och till slut fick de andra hämta mig inne i parken med kameran i högsta hugg för att vi behövde åka vidare.

Koboltblått dominerar byggnaderna i Jardin Marjotelle

Casa Batllo i Barcelona i Spanien

Casa Batllo är en klassiker och den mest kända sevärdheten på listan. Batllo-familjens fastighet på förnäma Passeig de Gracia i Bracelona stod färdig 1905 och uppvisar Gaudis arkitektur från sin absolut bästa sida. Vad jag gillar mest vid byggnaden; taket med mosaikpiporna, rummen dekorerade i en kombination av lekfullhet och harmoni eller den fantastiska blåa ljusgården som också fungerar som trapphus? Ja tack, alla tre. Jag slår till på hela Kinder-ägget.

Casa Batllos tak med de kända piporna

Batllo-familjens bostad på första våningen

Den blåa ljusgården och trapphuset

Pena-palatset i Sintra i Portugal
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen; Pena-palatset i Sintra är som att kliva rakt in i Törnrosa. Det är klocktorn, små utsiktstorn med spiraltrappor, skyttetorn, otaliga vanliga-palats-torn, vapensköldar, terrasser och gångar. Och allt detta i fyra dominerande färger; blått, vinrött och två nyanser av gult. Palatset ligger också på en höjd i en park med ruiner och konstgjorda insjöar.

Villa San Michele på Capri i Italien
Just Villa San Michele är en sevärdhet som manga svenskar får med sig när de besöker Capri, beroende på att Axel Munthe skapade och ägde stället. Men för den som besöker Capri och väljer bort Villa San Michele säger jag bara; gör om, gör rätt. Trägården har vackra och färgglada blommor och är indelad i mindre delar på olika höjder. Överallt finns mindre byggnader som kapell och ateljéer samt statyer och prydnadsföremål. Du tar dig fram på slingrande stigar och smala trappor. Lägg till att utsikten är magnifik, och jag lovar att du blir lika såld som jag blev. 

Pelargången, precis efter att man har kommit in i trädgården,
är gissningsvis Villa San Micheles mest fotade del

Den egyptiska sfinxen och helt ok utsikt

Tibidabo i Barcelona

Tibidabo är namnet både på en höjd i Barcelona samt nöjesparken som ligger på toppen av höjden. Nöjesparken är av den gammaldagsa sorten och öppnades 1901. Första årtiondet präglades parken mest av teleskop, skjutbana, bowling och restaurangen men redan under 1910 och 1920-talen var pariserhjulet, flygplanet samt den hängande banan på plats. 

Nöjesparken och utsikten sett från kyrkan Sagrat Cor

Karusellen och kyrkan Sagrat Cor

Pariserhjulet kvällstid

Nöjesparken har sex olika plan och den översta är det gratis inträde till, det är också här ingången är och sen får man jobba sig neråt. Kostnaden för inträde till de övriga planen är ca €30 och vi skippade detta då det var utsikten och de gammelsagsa åken vi var där för att se. Vad vi förstod så är övriga parken en kombination av gammaldagsa och moderna åk; berg- och dalbanan SkyWalk öppnade 2000 och det finns också en vattenbana.

Karusellen och kyrkan Sagrat Cor kvällstid

Den hängande banan

Barcelonaborna ville inte vara sämre än Parisborna, och önskade sig också en monumental kyrka på en höjd över staden, inspirerad av Sacré Cæur i Paris. Med vad jag tycker är en bra dos ironi så fick Tibidabo-kyrkan namnet Sagrat Cor, vilket har precis samma betydelse som Sacré Cæur har på franska; nämligen heligt hjärta. Sagrat Cor är påbörjades 1915 och stod färdig 1951 och uppfördes i nygotisk stil med två monumentala trappar upp till en platå. Högsta tornet avslutas av en Jesus-staty. Mellan monumentaltrapporna, som för övrigt är gjort i sten från Montjuic, finns ingången till kyrkans krypta som är i storlek med kyrkan ovan och som också är dekorerad som en kyrka i stället för som brukligt ett litet kapell eller mörk katakomb. Wikipedia har fina bilder på Sacret Cor från fågelperspektiv.

Karusellen med kvällsbelysning

Pariserhjulet

Jag var på Tibidabo efter lunch med Viveca och vad vi både trodde skulle bli ett entimmesbesök blev ett fyratimmarsbesök; vi tyckte både att det var helt fantastiskt där uppe. Sen åkte Viveca hem och Maxime kom ner till Barcelona och eftersom jag var sugen på att uppleva Tibidabo också kvällstid så blev det ett till besök.

Åket flygplanet från 1910; används fortfarande

Pariserhjulet kvällstid igen

För att ta sig till Tibidabo åker man först linje L7 från Catalunya till ändhållplatsen Av Tibidabo. L7 tillhör ett annat bolag än metro-tågen men det går att åka med metro-kortet och ser ut som en metro. Sen kan man åka den kända blå spårvagnen El Tramvia Bleu uppför gatan Avendia del Tibidabo med alla vackra och maffiga villor. (Det är för övrigt här don Gustavo Barceló bor i en magnifik villa med sin dotter Clara i bokens Vindens skugga). Dock är ofta kön till spårvagnen lång och den är halvdyr. Vårt tips är att gå 30 meter förbi spårvagnens hållplats och i stället ta buss nummer 196 som går samma rutt som spårvagnen, är utan kö och gratis med övergång från L7-tåget. Sen är det dags att åka bergsbanan upp till toppen av Tibidabo. Här kan det vara lång kö till biljettluckorna. Gå förbi biljettkön till biljettautomaterna, köp biljett där och gå genom spärren och in på bergsbanan. Gör detta även om de som står bredvid kön i färgglada kläder och jobbar för hop on-hopp off-bussarna säger att biljettautomaterna bara fungerar som tilläggsbetalning för de som har hop on-hop off-pass. De ljuger; automaterna fungerar för alla.

Karusellen

Låter det svårt och långrandigt att ta sig från centrala Barcelona till Tibidabo? Vi håller med om att det låter så, men det er enkelt och går snabbt. L7-tåget tar knappt 10 minuter och går varje 10 minut, buss 196 tar drygt fem minuter och går ofta. Bergsbanan tar fem minuter, men här kan det som sagt vara kö. Första gången jag var där så var det ganska lång kö till biljettluckan, andra gången var det ingen kö alls ca kl 19. Alla byten ligger precis bredvid varandra. Båda gångarna valde vi att gå ner för att se på alla vackra villorna i stället för att ta blåa spårvagnen/buss 196. Att gå upp rekommenderas dock inte då det är ganska brant uppförsbacke hela tiden.

Utsikt över stan kvällstid

Berg- och dalbanan SkyWalk

Av Tibidabo, där man byter från L7 till blåa spårvagnen/buss 196, ligger 10-15 minuters promenead från metrostationen Vallcarca som är en av två möjliga stationer för att ta sig till Park Güell. Tibidabo och Park Güell kan med andra ord med fördel enkelt kombineras och man kan se från den ena till den andra.

Cituat Vella i Barcelona

Vi har tidigare publicerat en halv roman om Cituat Vella så vi har inte så mycket
mer att skriva. Men flera bilder har vi självklart

Vi måste dock igen säga att gränderna i stan är till att dö för.
Och de mysiga små torgen. Och alla goda tapas. Kan inte sägas för ofta.
Barcelona är en fantastisk pärla.

Placa de les Olles i el Born

Katedralen i Barcelona byggdes under 1300 och 1400-talen och ligger i Barri Gotic

Ett av valven som leder ut från Placa Reial i Barri Gótic till de kringliggande gatorna

Placa de les Olles igen

En av rätterna på Sensi Bistro Tapas i Barri Gótic

Palau de la Música Catalana i Barcelona

Palau de la Música Catalana är kanske inte den mest kända sevärdheten i Barcelona, men helt okänd kan den inte vara för den toppar TripAdvisors lista för sevärdheter i Barcelona!

Byggnaden uppfördes mellan 1905 och 1908 av den i övrigt okända arkitekten Lluís Domeènech i Monaner och har bärande element i metall och mycket glas för att få in så mycket dagsljus som möjligt på en mörk och redan då kringbyggd hörntomt.  

Även om Palau de la Música Catalana är rankad som sevärdhet nummer ett så är det fullt möjligt att ta en spontansväng förbi och köpa biljetter till guidad visning. Man måste följa en visning och den engelska är varje hela timme.

Visningen börjar med att man först ser en halvtråkig film i ca 20 minuter, sen släpps man in i foajén och trapporna som inte går av för hackor. Här är det absolut läge att ta en Krystle-från-Dynastiet-bild. Efter detta släpps man in i Sala Lluís Millet som används för mingel och övningar och i samband med detta så får man också gå genom den ovanligt vackra balkongen utanför.  

Sen fortsätter visningen till auditoriet och här står de arkitektoniska och utsmyckningsmässiga höjdpunkterna i kö. I taket finns ett enorma blyglasfönster inspirerad av solen, avslutningarna på alla pelare är mot taket utformade med inspiration av påfågelstjärtar, stuckatur i alla former och vackra lampor. Här inne fick vi höra om byggnadens historis, roliga anekdoter både från byggandet och från konserterna och vi fick pockså röra oss fritt under ganska lång tid. 

Hela Palau de la Música Catalana är en fröjd för ögat; missa absolut inte denna byggnad under din Barcelona-vistelse. Den är, som enda konsert-scen i världen, listad på UNESCO:s världsarvslista.

Auditoriet med sol-blyglasfönstret i taket

Detalj från auditoriet

Detalj från fasaden

Trapporna upp till Sala Lluís Millet och auditoriet

Auditoriet

    Sala Lluís Millet

Detalj från Sala Lluís Millet med balkongen i bakgrunden

Fasaden med balkongen kvällstid.
Det är tyvärr svårt att fota hela fasaden då gatan framför är mycket smal

Balkongen utanför Sala Lluís Millet

Detalj från väggen bakom scenen

Sol-blyglasfönstret