Beach Garden Resort på Langkawi

Det är dags för ett somrigt inlägg igen nu när våren är här...

Eftersom det var jag som ville till Langkawi och KL under Christianes och min Asien-resa i januari (Christiane var merst sugen på Thailand) resa så föll det på min lott att boka hotell och flygbiljetter dit. Om jag ska vara helt ärlig så var det jag som också fick boka hotellen i Thailand....

På Langkawi föll valet av boende på Beach Garden Resort på stranden Pentai Cenang som låg högt uppe på TripAdvisors lista över boende på ön och där jag generellt också hittade lovord när jag googlade. Jag hittade också varningar om att både resorten och deras restaurang egentligen bara vara mediokra och överprisade, men något ställe var vi ju tvungna att välja, så det blev i alla fall Beach Garden Resort.

Resorten har ca 15 rum och en pytteliten pool och visst är det väldigt mysigt med alla växter. Rummen är ganska enkla men personliga, men badrummen är tyvärr inte så roliga. Inte så att de är äckliga, men synliga vattenledningar och enklaste typen handfat utan hyllor att ställa grejorna på. Ett dubbelrum kostar ca 600 kr vilket är lite i övre prisklass jämfört med vad man får.

Restaurangen är också väldigt mysig, populär och alltid full kvälltid, men den är på tok för dyr. De serverar mycket pizza och pasta och då får man rejäla portionen, men kom igen; jag åker inte till Asien för att äta italiensk mat. Eftersom vi låg på stranden som tillhörde BGR så brukade vi äta lunch på restaurangen, men det upphörde abrupt den dagen vi båda beställde chicken-skewers with lemongrass för ca 60 kr till lunch och fick två matskedsstora kycklingbullar placerade på var sin lemongrass-stjälk som en klubba och det var hela rätten. Då gick vi över till att hämta mat från hålet i väggen på andra sidan gatan.

Dock var frukosten, som ingick, bra och BGR har finaste delan av stranden. Solsängar och handdukar är gratis. Så det är inte så att vi entusiatiskt rekommenderar BGR, men inte så att vi avråder någon heller. Helt ok ställe, men styr undan restaurangen varje dag. Dock avslutade vi ofta kvällen med att ta ett glas där på väg tillbaka till rummet.

Dock såg vi ett superhäftigt hotell där det hade byggds bungalower uppe i träden och som såg riktigt häftigt ut, men vi tog tyvärr inte namnet på detta. Jag har försökt hitta det på nätet, men har tyvärr inte gjort så än. Återkommer om jag skulle hitta.



 

Seven Wells på Langkawi

Seven Wells, eller Telaga Tujuh på malaysiaska, är ett vattenfall nära Cable Car på Langkawi.

Vi valde att efter frukost åka upp med linbanan och från linbanan ser man Seven Wells på höger sida, dvs det högsta vattenfallet som är 90 meter. Från linbanan/Oriental Village tar det fem-tio minuter att gå till trappen som tar en upp; längs en bilväg utan trottoarer. Men det går bra att gå där utan att vara livrädd för att bli påkörd. Skippa förresten att taxin till linbanan ska vänta på er, det är inga problem att få en ny när man kommer ner från Seven Wells.

Seven Well är ett vattenfall med sju pölar/skålar med vatten. För att ta sig till de fem översta så får man gå uppför 638 trappsteg med djungelkänsla, vilket jag gissar tog 10-15 minuter. Det är verkligen värt att gå hela vägen upp och inte bara stanna vid de två nedersta "pölerna". (Wells betyder ju brunnar, men det  ordet känns fel och jag har svårt att hitta ett bra svenskt ord. Förslag någon?) Höjdpunkten är att vattnet har nött berget mellan "pölerna" så att det blir som vattenrutchkanor. Och det var helt fantastiskt superduperjättejättekul att åka nerför. Se filmen längst ner som visar rutchkana nr två i den övra delen, filmrutan är lite liten men det går att få helbild. Det var först en rutchkana längst upp från första "pölen", sen landade man i det fina vattnet i bild nummer två nedan och man fick böka lite för att ta sig runt den stora stenen. Sen kom rutchkana nummer två, som visas i filmen, och sen kom två "pölar" precis innan det 90 meter höga vattenfallet där man kunde ligga som i en jacuzzi och kolla på utsikten. Dock var det ganska strömt i den sista så det gällde att inte åka utför. Varje år är det tydligen några personer som går utanför stängslet för att fotas och som ramlar nerför vattenfallet och drunknar.

Ungefär mitt i trappan upp kan man välja att ta till vänster för att komma till de två sista "pölerna" nedanför det 90 meter höga vattenfallet. Det är mer folk här och här kan man också hoppa i vattnet från ca tre meter höga klippor. Det finns en rutchkana också här.

Seven Wells ger riktig djungelkänsla fast det inte är så långt och svårt att ta sig dit och vi rekommenderar att orka ta sig hela vägen upp eftersom det är finast där och minst folk, men gå också förbi den nedre delen. Det fanns också apor vid den nedre delen och detta bidrog bra till djungelkänslan. Sen så är ju jag extra forjust i apor också, så lyckan var stor när de dök upp.

Längst ner, efter trappan, finns lite affärer och fruktförsäljare och, hör och häpna; Christiane köpte en kokosnöt. Typ nr 214 under vår tvåveckors semester. Här finns också taxis.

Det är väl inte svårt att fatta att vi tyckte Seven Wells var en bra utflykt, typ höjdpunkten i Malaysia. Fast vi gillade ju också stranden Pantai Cenang och gatan med kinesisk mat i KL, och Petrona Towers och och och... Svårt detta, men vi hade i alla fall väldigt roligt när vi var där. Som två barn i vattenland för första gång.

Första rutchkanan

Vattnet i denna "pölen" var helt fantastiskt

Det går bra att sola där uppe också

De två sista "pölerna" var som två jacuzzis där man kan ligga och njuta av den fantastiska utsikten.
Efter denna börjar det 90 meter höga vattenfallet...

...som slutar här. Här finns det en övre "pöl" som vattenfallet slutar i och där
man kan åka rutchkana till den sista "pölen".

Självklart fanns det också ett gäng apor som snodde
mat och dricka och intog detta sittande i träden

Cable car

Linbanan på Langkawi tar en 700 meter över havet. Man åker först upp till middle station, som faktiskt ligger högst upp, sen kan man fortsetta till top station som egentligen bara är att förflytta sig till en annan bergstopp. Linbanan är verkligen inget för höjdrädda.

Men utsikten är fantastisk. Det var lite morgondimma när vi var där, men alla bergstoppar såg vi perfekt. Öarna var lite suddiga. Rekommenderas verkligen. Man behöver ca en timme inklusive linbanan, sen avslutade vi med att bada i Seven Wells. Det finns ett shoppingcenter vid namn Oriental Village vid linbanan om man i stället känner för att shoppa.

Vi åkte taxi i ca 20 minuter från Pentai Cenang, vilket kostade 26 RM; ca 55 kr. Sen kostar det 30 RM per skalle att åka linbanan. Det finns också en Skybridge man kan gå ut på, men den var stängt för underhåll när vi var där.

Skybridge

Klockan är nu ca 19 her i Malaysia. I morgon tidigt kl 9 åker vi till Koh Mook i Thailand med båt. Återkommer från ny ö och nytt land.

Mat på Langkawi

Vi måste erkänna att vi har haft svårt att hitta bra mat här på Langkawi. Till skillnad från exempelvis Thailand, Kina eller Japan så finns det ingen utpräglad malaysisk mat, utan den är en blandning av de närliggande ländernas mattradition. Freedomtravel har också precis varit i Malaysia och de har skrivit ett inlägg om den malaysiska maten här.

OK, tänkte vi, det kan också fungera. Vi gillar både thaimat och kinesiskt samt samt den indonesiska mat vi känner till (satay). I KL åt vi jättegod kinesisk mat. Dock har maten faktiskt inte smakat särskilt gott här på Langkawi, typ som en medelmåttig thaikrog i Stockholm. Så vi har varit lite ledsna över detta. Vi återgick då till beprövad fungerade metod; vad har andra tyckt om maten på Langkawi. I detta fallet igen ovannämnda Freedomtravel och en av de restauranger de hade besökt och som de gillade; nämligen Orkid Ria.

Maten var jättegod och vi har redan bestämmt oss för att äta här både i kväll och i morgon kväll också, innan vi styr kosan mot Thailand. Inget mer testa något ställe som ser bra ut, nu håller vi oss till ett ställe vi vet at.t vi gillar.

 

Dagens fruitplatter

Dagens lunch...

.... hämtade Christiane från den lokala syltan på hörnet och intogs på solsängen. Serverades i plastpåse och frigolit och kostade RM 18.50; ca 40 kr, för båda. Inklusive var sin 1,5 liters vattenflaska.

Jättegott! De som har hängt med ett tag här vet att hela familjen Löfblad älskar mat från lokala hål-i-väggen-ställen. Det viktiga är att välja de med många gäster så att de inte serverar gammal mat. Dvs snabb omsätning på sina råvaror.

Island hopping på Langkawi

Langkawi är egentligen en ögrupp som betsår av 99 större och mindre öar. Vissa är bara en pytteliten ö om några meter i diameter, men det fina är att de flesta är ganska höga kalk-klippblock, vilket ger ett dramatiskt intryck. Vi bor på huvudön som är den som i dagligtal kallas Langkawi.

Alla resebyråer på vår strand erbjuder en båttur kallad Island hopping. Man plockas upp på hotellet antingen kl 9 eller kl 14 och är tillbaka igen ca fyra timmar senare. Det hela kostar endast 25 MR; ca 50 kr, per person. För den kostanden så ingår inget vatten, mat eller något annat. Vi tog morgonturen så då var det precis lagom att äta lunch när vi var tillbaka på stranden.

Man åker i små båtar med plats för ca 20 personer per båt. Först åker man till ön Pulau Dayang Bunting där huvudattraktionen är sötvattensjön Lake of Pregnant Maiden. Man är i land en timme och det tar ca fem minuter (trappor!) att gå till insjön. Det går att bada i insjön, vilket vi självklart gjorde. Det finns apor på ön; jättesöta men tyvärr ganska agressiva. Hade inte Christiane tagit med mig vidare så hade jag stannat hos aporna hela timmen.

Lake Pregnant Maiden

Sen åker man till utanför Pulau Beras Basah där attraktionen är att mata örnarna från båten. Föraren slängde i något och örnarna dök ner för att äta. Ganska roligt, men tyvärr var örnarna ganska små. Men roligt att se i alla fall.

Tyvärr var det jättesvårt att fota örnarna

Sista stoppet var Palau Singa Besar som hade en fantastisk strand med kristallklart vatten. Här låter vi bilderna tala för sig själv!

Christianes första bad på Langkawi

Fråga mig inte hur det kunde bli så, men Christiane tog sitt första bad först i dag! Så här såg det ut.

Vi har legat på stranden Pantai Cenang i hela dag och det har varit kokvarmt. Jag har nog badat fem eller sex gångar och det samma har Christiane. När hon först kom i gång med badandet så var hon ganska bra. 

Dagens ort: Langkawi

Vi var framme på hotellet på Langkawi ca kl 14 i dag, dvs vi hann med fem timmar på stranden innan solen gick ner. Men då var vi också typ de sista som lämnade stranden. Det är ganska lite folk på stranden fast det är högsesong och vi känner redan att här kommer vi att trivas.

Sanden är helt vit och så finkorning att det känns som puder, men vattnet är lite grumligt. Man kan inte få allt... Det verkar också vara tillräckligt med restauranger och barer på stranden också och bakom stranden, vid vägen, ser det ut att vara lite affärer m.m.

Vi återkommer! Nu är det över midnatt och jag ska sova.